Vad som först av allt måste sägas, är att det verkligen märktes att detta var Sveriges två bästa B-juniorlag som möttes. Spelet höll en oerhört hög nivå och de individuella prestationerna avlöste hela tiden varandra, från båda lagen. Frölundas dansk-ryss Kiril Starkov sätter full fart från första början och har en oerhörd explosivitet i skridskoåkningen. Det är också Starkov, som frispelad av John Wikner, får matchens första målchans. Starkov skjuter direkt i slottet, men Mattias Modig kan rädda med benskyddet.

I Luleå skulle det handla mest om förstakedjan med Petter Sandberg, Tomas Wallgren och Johan Harju, där särskilt Wallgren var på ett lysande spelhumör idag, bar upp sin femma och gjorde lite grann som han ville offensivt. Kedjan kommer tre mot en efter en snabb spelvändning där Sandberg spelar inåt till Wallgren som avslutar, men Joel Gistedt i VF-målet hann med och visade varför han allmänt sett rankas som en minst lika bra målvakt som Mattias Modig.

Ett par minuter senare skulle dock Gistedt inte hinna med. Johan Harju vinner en puck vid sargen i offensiv zon och spelar inåt till Tomas Wallgren som tar några snabba skär framåt och drar till med ett rappt handledsskott som går rakt upp i Gistedts första kryss.

VF spelar, LHF skapar

Spelmässigt syns det annars att Frölunda trots allt har en annan dimension än LHF. Allt går lite fortare i uppspelen, spelarna är lite tyngre och puckbehandlingen är överlag lite skarpare. Trots det, lyckas man inte skapa så många klara chanser utav detta, förutom ett friläge där Kiril Starkov är för kvick för sitt eget bästa, hamnar för nära mål och kommer lite fel i dragningen så att pucken går utanför.

Det Luleå skapar är desto mer och desto hetare. Viktor Lindgren, som för dagen spelade riktigt bra och fick ut något av sin skridskoåkning, vinner en kamp mot VF-backen Richard Demén-Willaume i offensiv zon och spelar snyggt med en backhand fri Fredrik Boström i slottet, som dunkar på med ett skott utanför.

Den andra perioden har även den samma matchbild initialt, där Tomas Wallgren och Johan Harju missar varsitt öppet läge, medan Frölundaspelare som Anton Axelsson, Mattias Ritola och Morten Madsen, mest åker runt och visar att de har teknik av högsta klass, teknik som inte ger dem särskilt mycket fördelar dock. VF är dock ett lag man inte får ge bort något till, det är de alldeles för bra för. Det skulle räcka med Luleå tappar sina positioner lite grann vid ett byte i boxplay, för att backen Mattias Porseland skulle hitta en fri Patrik Zachrisson framför mål, som elegant styr in kvitteringen med en knapp minut kvar av den andra perioden.

Lägre kvalitet

Med bara en sekund kvar av den första perioden, trycker Frölundas Johan Olsson fult upp Petter Sandberg mot sargen, Sandberg faller illa och blir utrullad på bår. Olsson fick visserligen matchstraff, men LHF förlorade onekligen på bytet, då Sandberg så långt varit lagets bäste ytterforward och med sin energi skapat något i varje byte han varit inne. Utan Sandberg tappade LHF både offensiv bredd och spets och fick exempelvis inte ut ett dugg under det fem minuter långa PP-spelet som inledde den tredje perioden. Ett direktskott rakt på Gistedt av Hjalmar Törnqvist, var det bästa man kunde åstadkomma.

Spelkvaliteten minskade också radikalt ju längre den tredje perioden led. Frölunda kan skylla det på ett jobbigt spelprogram för sina bästa spelare under den senaste tiden, i Luleås fall kan det förklaras med att många spelare spelat matchen i ett tempo de inte riktigt orkar med under sextio minuter.

Isaksson visar klass

Att matchen går till förlängning, var bara logiskt. Inget av lagen verkade ha den riktiga orken att avgöra under ordinarie tid, av tidigare redogjorda orsaker. Väl inne i förlängningen, skulle det hela avgöras snabbt. Frölundas Tomas Simonsson åker ut efter oförsiktigt viftande med klubben och då skulle det bli Magnus Isaksson show.

Isaksson, som haft det ganska jobbigt mot Frölundas tunga backar, blixtrar nu till. Isaksson för snyggt upp pucken i anfallszon från egen zon, gör en snurrfint i anfallszon och spelar bak till backen Petter Lindberg, som lägger pucken mot mål. Väl där, utbryter kalabalik när Linus Omark och Johan Harju vilt kämpar för att få in pucken. Under tiden har Isaksson åkt in bakom målburen och kommer fram runt den lagom i tid för att kunna plocka upp pucken och kallt sprätta in den i mål.

Frölundas trötthet avgör?

Efter matchen är känslan den att Frölunda nog bara tänkt sig spela en match i Luleå, man blev som sagt riktigt trötta framåt slutet av matchen och att förlora den här matchen var knappast något de räknat med. De ville snabbt upp, hämta medaljerna och lika snabbt hem igen. Nu blev det annorlunda. Frölundas mentala och psykiska trötthet kan bli det avgörande imorgon.

Spelmässigt har VF mer individuell talang än Luleå. Spelare som Kiril Starkov och Mattias Ritola är puckartister som kommer att bli hur bra som helst, men det är inte alltid det räcker i sådana här matcher. I Luleå var Tomas Wallgren giganten för dagen, då han var tillbaka i gammalt gott slag. Wallgren spelade precis som en förstacenter ska göra.

Viktor Lindgren fick som omväxling ut något av sin skridskoåkning och bar upp sin kedja tack vare den. Fortfarande kan man tycka att han borde komma till fler avslut dock. Petter Sandberg lysande med sin energi, så länge han spelade. I övrigt föll få spelare ur ramen, även om en spelare som Petter Lindberg borde ha vett nog att skära ned på antalet stötbrytningar då han möter spelare som Ritola eller Morten Madsen.

Spelarbetyg LHF:

5 Tomas Wallgren
4 Viktor Lindgren
3 Petter Sandberg
2 Mattias Modig
1 Magnus Isaksson

Spelarbetyg VF:

5 Kiril Starkov
4 Mattias Ritola
3 Mattias Porseland
2 Morten Madsen
1 Joel Gistedt