- NYHETER - FORUM - INFO/KONTAKT - FRÅGA BORDIN - HALL OF FAME - ARKIVET - DRÖMLIGAN - HOTEL YORBA -

Väntat slut

Luleå / Jante Abrahamsson
9e mars 2004

Precis som väntat avgjorde Färjestad kvartsfinalserien mot Luleå idag, då man kunde vinna med 4-1, efter två mål i öppen kasse i slutperioden. Återigen gjorde LHF en match av det hela, men man orkade inte riktigt med och man satte inte sina målchanser. Därför förlorade man också.

I en matchserie där mainstreammedias fokus mest legat på vem som står i Luleås mål och på vilket av lagen som har de fulaste spelarna, kom mer rubrikmaterial åt det hållet redan efter två sekunders spel, då Karl Fabricius, av alla, kör en Michal Travnicek på Peter Nordström, som tvingas utgå. Nu är Fabricius knappast en spelare som medvetet sysslar med sånt, men det spelar förstås mindre roll. Att han endast fick fyra minuters utvisning, är något han får vara nöjd med.

Annars var tendensen tydlig redan från början, Luleå hade inte samma energi som tidigare i matchserien och blev ständigt tillbakatryckta mot ett FBK som dock saknade kreativitet och mest tog skott från dåliga vinklar som hamnade rakt på Gusten Törnqvist. Faktum är att då Tuukka Mäntylä prickar stolpen i powerplay vid mitten av den första perioden, är det matchens bästa målchans så långt.

En målvaktstavla av Sinuhe Wallinheimo skulle också ge Luleå en inte särskilt välförtjänt ledning i slutet av perioden. Linus Fagemo lägger en puck på mål från ingen vinkel som Wallinheimo släpper en retur rakt ut på, som Jonas Rönnqvist fångar upp och snyggt dunkar in med ett välplacerat slagskott.

Avgörande straffmiss

Johan Fransson var tillbaka i Luleå efter sin hjärnskakning och han presenterade sig på allvar i den andra perioden, då han elegant frispelade Richard Kapus på offensiv blålinje. Kapus kommer fri, trippas innan han avslutar och helt korrekt döms det därmed straff. Mindre korrekt är att Jonas Rönnqvist får förtroendet att lägga den. Rönnqvist har aldrig under sin karriär i LHF gjort mål på en straff i en tävlingsmatch, och så inte nu heller, då han skjuter ett skott nästan rakt på Wallinheimo.

Vem som helst av Kapus, Linus Fagemo eller Johan Tellström hade varit ett bättre alternativ som straffskytt i det där läget. Ett läge som kom att bli avgörande för matchen.

Utvisningar och målsumpningar

I övrigt handlade den andra perioden mycket om en uppvisning av Färjestad i hur man har pucken i anfallszon och konstant spelar powerplay, utan att egentligen få ut något av det. Trots sex raka minuter i numerärt överläge, efter först en onödig tripping av Janne Sandström och sedan två mindre geniala utvisningar av Tomas Berglund direkt efter varandra, händer inte mycket mer än att Per Ledin nästan gör ett självmål, då han framför mål så när styr in retur från ett skott av Radek Hamr.

Men vad FBK naturligtvis tjänade på de många överlägena, var naturligtvis att Luleå förlorade ork, då utvisningar slet på många av dem som redan normalt har mycket istid, som Tuukka Mäntylä och Jonas Rönnqvist.

Luleå skulle dock få en sista dödsryckning i den tredje periodens inledning och hade man fått ett andra mål här, hade kanske Färjestad hamnat tillräckligt i obalans för att Luleå skulle kunna gå segrande ur det hela. Först kommer nämligen Kamil Brabenec två mot en med Johan Fransson, Brabenec spelar till Fransson, som dock skjuter på Wallinheimo istället för i mål. Den bästa chansen får Johan Tellström, då Wallinheimo återigen släppt en slapp retur på skott av Roger Åkerström och Tellström har egentligen bara att raka in pucken i tomt mål, men får pucken på skridskon och det blir inget av det hela.

Tre minuter avgör

Efter Luleås inledande målmissar, skulle det ta Färjestad tre minuter att döda matchen i den tredje perioden. Först kommer ett misslyckat uppspel av Johan Fransson som mannen med Sveriges vitaste handskar, Emil Kåberg fångar upp. Kåberg jobbar sig in mot mål, rundar enkelt Janne Sandström och vispar upp kvitteringen i nättaket. Naturligtvis svagt av LHF att låta en spelare som Kåberg göra sitt livs mål i det här läget.

Johan Fransson är även inblandad i 2-1, tre minuter senare. Calle Steen skjuter ett slagskott strax innanför blålinjen som Gusten Törnqvist lämnar retur på och en omarkerad Hannes Hyvönen slår in den. Hyvönen som borde markerats av Johan Fransson, som istället markerade ingenting.

Att Luleå sedan inte orkar resa sig ännu en gång förvånar knappast och det kan man inte heller begära, man förlorade inte den här matchen i den tredje periodens andra halva, utan i den första. Richard Kapus slår ett felpass i slutminuten som gör att Mathias Johansson kan sätta 3-1 i tom bur, men det spelar förstås egentligen ingen roll. Inte heller att Calle Steen gör om samma sak en halv minut senare, då LHF i desperation fortfarande spelar med sex man.

Klart godkänt - trots allt

Som sagt, trots ett uttåg med 4-1 i matcher från den här kvartsfinalserien, måste LHF som lag få klart godkänt. Man har haft ett skadeläge som ständigt förvärrats, en förstemålvakt som inte levererat och man har mött ett överlägset motstånd på pappret. Man har hela tiden jobbat hårt, inte vikt ned sig och försökt göra det bästa av situationen. Mer kan man egentligen inte begära av något hockeylag i någon given situation.

Men trots det, har man inte räckt till hockeymässigt och det är för att Färjestad, trots att man långtifrån spelat på topp, haft en bättre bredd i laget och en bättre klass offensivt. Rutinerade spelare som framförallt Hans Huczkowski, men även Tomas Berglund och Roger Åkerström, har inte längre det tempo som krävs för slutspelshockey. I Huczkowskis fall, har han ju då åtminstone sin bronkit att skylla på.

Vad det gäller spelarbetyg i dagens match så gjorde Gusten Törnqvist en bra match i mål och gav laget en chans att vinna, utan tvekan. Tuukka Mäntylä var överallt och ville verkligen vinna och var bäste back. En backsida där Torbjörn Lindberg var fullständigt anonym, vilket i hans fall är ett utmärkt betyg. Johan Fransson gjorde däremot för många defensiva misstag, kanske på grund av matchrost. Framåt hände nästan ingenting och få kan få godkänt. Kedjan med Emil Lundberg, Kamil Brabenec och Richard Kapus skapade dock mest. De övriga var för anonym och för slitna.

I Färjestad har Hannes Hyvönen visat hög klass rakt igenom hela serien och spelare som Calle Steen och Mathias Johansson växte allt mer i matchen. En match där Jörgen Jönsson som omväxling knappt märktes alls. Men längre än semifinal når inte FBK, det har man inte visat upp spel för, då man är mil från den form man haft under de tre senaste slutspelen.

Spelarbetyg LHF:

5 Tuukka Mäntylä
4 Gusten Törnqvist
3 Kamil Brabenec
2 Emil Lundberg
1 Richard Kapus

Spelarbetyg FBK:

5 Hannes Hyvönen
4 Calle Steen
3 Ulf Söderström
2 Mathias Johansson
1 Marcel Jenni