Återigen nära för LHF
Luleå /
Jante Abrahamsson
3e mars 2004
Precis som i den första kvartsfinalen, gjorde Luleå allt man kunde
begära, man vek inte ned sig och man förlorade bara knappt mot Färjestad, den
här gången med 4-2. Den här gången var inte svagt målvaktspel något att skylla
förlusten på, utan snarare handlade det nu om målsumpningar och enkla
försvarsmissar.
Tvärtemot vad man kunde förvänta, så var Daniel Henriksson tillbaka i Luleås
mål ikväll, efter sin fiaskoinsats i den första kvartsfinalen. Henriksson var
tillbaka på sin normala nivå i kvällens match, trots lika många insläppta på
ungefär samma tid. Men och andra sidan gjorde han inte de sensationella
räddningarna som hade behövts för att hålla Luleås segerchanser realistiska.
Spelet under den första perioden är annars relativt jämnt, om än med ett lite
övertag för FBK. Luleå försöker spela en rätlinjig och aggressiv hockey med
mycket press på FBK-backarna i anfallszon, något som stundtals också fungerar
och bland annat ger Linus Fagemo ett hyggligt läge, som han dock avslutar med
ett backhandskott rakt på Sinuhe Wallinheimo. Jörgen Jönsson skulle hinna med
att pricka stolpen två gånger innan första målet föll. Först på ett direktskott
efter en snygg diagonalpassning av Janne Grönvall i slutet av den första
perioden och sedan på ett friläge i inledningen av den andra.
Richard Kapus missar pucken i slottet framspelad av Johan Tellström då LHF
spelar powerplay i början av den andra perioden, något som skulle bli
ödesdigert. Färjestad får istället för att bara planlöst lägga ut pucken, en
snabb två mot två-situation i boxplay, som avslutas perfekt. Peter Nordström
lägger fram en puck i mitten för Mathias Johansson, som resolut hänger in 1-0
bakom Daniel Henriksson.
Avgörande missar
Paradoxalt nog är det Luleås som direkt efter Färjestads ledningsmål,
fullständigt tar matchen temporärt. Oväntat nog så är det en spelare som Emil
Lundberg som tillhör de mest aktiva då LHF jagar en kvittering. Först spelar han
snyggt fri Linus Fagemo i slottet, som förstås dock skjuter över, och strax
efteråt har Lundberg ett ganska vasst handledsskott mot Wallinheimo. Bästa läget
får dock Richard Kapus, som vid offensiv blålinje frispelas av en för dagen
annars anonym Jonas Nordquist. Kapus försöker sätta pucken med en backhand i
Wallinheimos bortre kryss, men skjuter utanför.
Efter det tog Luleås energi och tålamod slut, åtminstone för tillfället.
Färjestad gör kort därpå snyggt 2-0, efter att Per Hållberg med en
direktpassning serverat en helt fri Peter Nordström vid Luleås bortre stolpe och
Nordström drar elegant bort Daniel Henriksson och sätter pucken. Nordström som
ju som sagt givetvis har kvaliteter, men som borde avhålla sig ifrån att låtsas
vara slutspelshockeyns tuffa kille nummer ett.
Även ett 3-0 mål skulle hinna komma innan den andra perioden tar slut, då
Luleå har en avvaktande utvisning och Hannes Hyvönen alldeles för enkelt får
rinna igenom på offensiv blålinjen förbi en passiv Pavel Skrbek. Hyvönens avslut
håller sedan högsta klass, då han skjuter ett snabb skott i Henrikssons vänstra
kryss.
Nära, men bara nära
Med 3-0 på en period kvar, talade givetvis all logik för att matchen var lika
död som Roger Åkerströms skridskoåkning och inledningen av perioden motsade inte
heller det resonemanget. Färjestad täppte till i mittzon och bevakade tryggt sin
ledning.
Men då det som ofta händer då ett lag blir för bekväma, nämligen missar
uppkomna helt på grund av passivitet och nonchalans. Luleå får ett gratis tre
mot-två läge då några FBK-spelare åker och byter och de två som är kvar tittar
bara på då Kamil Brabenec spelar till Pavel Skrbek, som snyggt spelar fri Karl
Fabricius, som lika snyggt fintar ned Wallinheimo och hänger in pucken i
nättaket.
Resten av matchen skulle handla om ett vilt kämpande LHF, som jobbar hårt i
anfallszon men har svårt att utifrån bra kombinationer skapa målchanser.
Istället kommer de mer av en slump, som då Pavel Skrbek skjuter ett skott
utanför, pucken studsar ut framför mål och Richard Kapus kan slå in 3-2, då
Wallinheimo inte hunnit med i sidledsförflyttningen. Luleå tar sedan i slutet ut
Daniel Henriksson och skapar också tryck i anfallszon, då spelare som Tuukka
Mäntylä, Skrbek och Kapus, sköt på allt som rörde sig och Johan Tellström så när
kunde styra in kvitteringen. Men nyckelordet var som sagt nära här. Istället för
kvittering, får FBK ut pucken ur zon och till slut kan Hannes Hyvönen sätta 4-2
i öppen kasse.
Övervinnarskallen bänkad?
Tomas Berglund var under två perioder inte alls bra i den här matchen, då han
helt enkelt hade svårt med tempot. Under den tredje spelade han inte alls,
kanske skadad, kanske bänkad. Vore han bänkad, vore det mer sensationellt än
bytet av Henriksson i den första matchen, då Berglund symboliserar LHF och
slutspel. Inte desto mindre, vore det sportsligt helt rätt. Johan Tellström är
klart bättre som center än som back, i bra form allmänt, och tog ”Bulans” roll
bra i den tredje perioden.
Andra med tempoproblem var Roger Åkerström, precis som i match ett och
Torbjörn Lindberg. Den match FBK utnyttjar det bättre, kommer siffrorna att
rinna i väg. Bra var framförallt Tuukka Mäntylä och Pavel Skrbek ikväll, då de
bidrog offensivt såväl som bar upp försvarsspelet, bortsett från en miss med 3-0
av Skrbek. Bland anfallarna glimtade några till stundtals, men alla måste hålla
en jämnare nivå för att LHF ska kunna vinna. De som glimtade mest och bäst idag,
var i alla fall Johan Tellström, Emil Lundberg och Karl Fabricius.
I FBK fokuserade Peter Nordström mer på hockeyn idag och gjorde det bra. Även
Mathias Johansson visade tecken på form och Hannes Hyvönen gjorde matchens
snyggaste mål. Lagets problem är dock fortfarande att man kollektivt
underpresterar. Många spelare kan oerhört mycket mer, utan att för den skull
vara dålig. De har de för hög lägstanivå för.
Spelarbetyg LHF:
5 Pavel Skrbek
4 Tuukka Mäntylä
3 Johan Tellström
2 Karl Fabricius
1 Emil Lundberg
Spelarbetyg FBK:
5 Peter Nordström
4 Hannes Hyvönen
3 Jörgen Jönsson
2 Janne Grönvall
1 Mathias Johansson
|