Jante Abrahamsson
10e januari 2004
Södertälje spelade mer eller mindre för sin existens som elitserielag idag mot
Luleå, något som uppenbart gjorde hela laget handlingsförlamat. Luleå har
knappast mött ett lag med en blekare offensiv den här säsongen och segern med
2-0, var i underkant. Jonas Nordquist var en av de absolut bästa på isen och
inblandad i båda målen.
Av de lag som ligger på den nedre halvan av elitserien, är det faktiskt
Södertälje som har det klart bästa laget på pappret. Ett faktum som inte hjälpt
dem ett dugg den här säsongen och det skulle inte hjälpa dem ett dugg idag mot
LHF heller. Inte då spelare som Robert Döme, Peter Larsson och Jörgen Bemström
med flera, gjorde sitt bästa för att vara så osynliga som möjligt.
Det som skapades av värde i den första perioden, var det Luleå som stod för.
Utan att man för den skull spelade särskilt bra. De chanser som uppkom, gjorde
det via hårt jobb snarare än genomtänkta kombinationer och snyggt spel. Kamil
Brabenec får i alla fall ett läge för ett direktskott, som Magnus Lindqvist i
SSK-kassen kan parera med klubbhandsken och Karl Fabricius skjuter ett slagskott
från strax utanför slottet, tätt vid sidan av målet.
Jörgen Bemström brukar göra poäng mot LHF, men var idag fullständigt iskall.
Förutom då han prickar stolpens utsida då han på chans slängde iväg ett skott
mot Daniel Henriksson i den första perioden. Något som skulle bli Södertäljes
näst bästa målchans i matchen.
Mål igen för Åkerström
Roger Åkerström var idag spelmässigt tillbaka i den icke-form som präglade
hans spel under inledningen av säsongen. Ett spel präglat av seghet,
stillastående och dåliga beslut. Trots det skulle han göra mål för andra matchen
i rad, något som knappast tillhört vanligheterna i hans karriär under de senaste
sju-åtta åren.
Luleå får ett ganska billigt powerplay i början av den andra perioden och
Kamil Brabenec vinner med hjälp av Jonas Nordquist pucken bakåt till Roger
Åkerström direkt efter tekning i anfallszon och Åkerström hittar ett skottläge.
Pucken går hårt efter isen och in mellan benen på Magnus Lindqvist fram till
1-0.
Efter ledningsmålet så får Luleå åtminstone temporärt lite mer
självförtroende i spelet och etablerar stundtals ett riktigt bra tryck i
offensiv zon. Bästa läget att sätta 2-0 redan i den andra perioden går till Karl
Fabricius, som efter att ha kommit två mot en tillsammans med Magnus Nilsson,
drar till med ett direktskott som Lindqvist får ut plockhanden på, men inte kan
hålla. Men istället för att gå in, touchade pucken ribban innan den landade
bakom mål.
Lind närmast SSK-mål
Som tidigare nämnts var alltså Jörgen Bemströms stolpträff i den första
perioden Södertäljes näst bästa målchans. Den bästa skulle Juha Lind stå för,
efter att den kvicka duon Hans Huczkowski och Roger Åkerström drällt på med
pucken på offensiv blålinje under ett powerplay, vilket gav den snäppet rappare
Lind ett friläge. Lind avslutar det med att skjuta ett hårt och välplacerat
slagskott i stolpens insida.
Kedjan med Jonas Nordquist, Kamil Brabenec och Hans Huczkowski skulle vara
Luleås klart bästa i den tredje perioden genom smarta passningar och ett
genomtänkt positionsspel i anfallszon. Inte alls oväntat skulle den kedjan också
göra matchens andra och sista mål, då Kamil Brabenec jobbar in en puck efter att
kedjan snurrat på ett längre tag i SSK-zonen.
Södertäljes anfallsspel i jakten på en reducering, var antagligen bland det
mest krampaktiga man kan skåda. Då laget väl lyckats ta sig igenom mittzon hände
alltid en av två saker: 1) Någon SSK-spelare åker offside eller 2) Någon
SSK-spelare åker omkring och dräller lite obeslutsamt med pucken så att Luleå
kan bryta och få en snabb spelvändning.
Fascinerande hur så många bra spelare, kan vara så initiativlösa och så utan
vinnarinstinkt. Varken timeouter eller bortplockad målvakt, gjorde något för att
förändra matchbilden heller. Utan Luleå var hela tiden närmare 3-0, än SSK var
en reducering. Jonas Nordquist och Tuukka Mäntylä var de som brände de bästa
lägena till ytterligare LHF-mål i slutskedet.
Nordquist bättre och bättre
Vad det gäller spelarkritik, så kan man konstatera att Jonas Nordquist bara
blir bättre och bättre och stod för isens bästa underhållning idag. Hans
passningsspel är oklanderligt och trots att skridskoåkningen aldrig kommer att
bli särskilt bra, hamnar han allt mer sällan i tidsnöd, då han helt enkelt lärt
sig att tänka som en elitseriespelare numera. Ett tänkande som kommer att ge
honom en framgångsrik karriär. Kamil Brabenec visade upp sin eleganta
puckhantering vid ett flertal tillfällen och Magnus Nilsson skapade en del även
han. Bland backarna var Pavel Skrbek och Tuukka Mäntylä de klart bästa.
Åkerströms seghet är redan nämnd och Jonas Rönnqvist toppform höll inte i sig
över den här matchen. Hans Huczkowski skjuter för lite och åker för långsamt,
precis som mot Leksand.
I Södertälje åkte Robert Döme runt anfallszon några gånger, utan att få ut
något alls. Jan Houkko försökte och visade lite vilja, men det räckte inte.
Magnus Lindqvist gjorde det han skulle i målet. Som lag var SSK uddlöst,
fantasilöst och saknade allt man kan begära av ett slutspelslag, vilket som sagt
är märkligt sett till det material man har på pappret.
Spelarbetyg LHF:
5 Jonas Nordquist
4 Kamil Brabenec
3 Magnus Nilsson
2 Pavel Skrbek
1 Tuukka Mäntylä
Spelarbetyg SSK:
5 Jan Houkko
4 Magnus Lindqvist
3 Gabriel Karlsson
2 Stefan Bemström
1 Robert Döme