Låt oss göra klart en sak på en gång. Hardy Nilsson är ingen utåt sett trevlig och lättsam person för media att ha att göra med. Han är samma tjuriga norrläningstyp som sin företrädare Kent Forsberg och tjurighetssymbolen Ulf Taavola. Det sägs lite, få ord används och mellan raderna kommer det fram att de nog innerst inne tycker den som frågar är fullständigt inkompetent. Forsberg och Taavola är dock professionella nog att dölja större delen av sin aversion mot media genom att maximera torrhetsgraden i svaren på frågor. Det bryr sig inte Hardy om dock, han besvärar sig inte med att ens försöka dölja hur ointresserad han är av alla typer av media.

Det här är förstås inget positivt drag som förbundskapten, även om han kan ha rätt i sak delvis, då de flesta hockeyjournalister i det här landet är just inkompetenta. Detta har i kombination med att han Taavola-tjurigt håller fast vid ett spelsystem som han, men få andra, tror på, gjort honom till ett hatobjekt för folk som Mats Wennerholm på Aftonbladet, nu självutnämnd ledare i "Avgå Hardy"-kampanjen.

Bra då det gäller

Att överhuvudtaget krav på att han ska avgå kommer efter ett misslyckande i Karjala Cup, är dessutom absurt i sig. Ungefär som om en elitserietränare ska få sparken om man floppar i en försäsongscup i augusti. För faktum är det är vad Euro Hockey Tour handlar om, träningsmatcher inför något större, nämligen VM. I ett VM där sedan bara ungefär hälften av de spelare som varit med under säsongen i Euro Hockey Tour kommer med. Vad Hardy har gjort i Karjala Cup är alltså ungefär som om Luleå skulle komma sist i träningsturneringen Tampere Cup med hälften av spelarna borta, ersatta med folk från juniorlaget. Verkligen en stor kris då alltså.

Då det väl har gällt i VM, har Hardy sedan levererat vad man kan kräva. Två brons och ett silver på tre försök med honom som huvudansvarig är facit. De gånger man tagit brons, har man dessutom åkt ut på straffar i semifinalen, något man knappast kan skylla på spelsystemet.

I OS 2002 gick det visserligen inte alls, men alla som kan hockey vet att skrällar inträffar mellan varven. Dålig inställning och individuella misstag från det på pappret klart bättre laget brukar vara anledningarna till att sånt inträffar och det var ju också det som fällde Sverige i OS-kvartsfinalen mot Igor Matuskin och gänget.

Färre bra spelare i Europa

Det brukar också hävdas att svensk hockey inte har målskyttar och spelare som är villiga att ta stryk framför mål och vinna närkamper. Därför ska man visst också stänga elitserien, enligt tänkare som Curt Lundmark. Utan att gå in på alla anledningarna till varför man inte ska stänga elitserien en gång till, så kan konstatera att argumentet stämmer i sig. Svensk hockey har få såna spelartyper i Europa, dock desto fler i Nordamerika.

I det ligger också förklaringen till varför man oftast går dåligt i Euro Hockey Tour. De spelare Sverige har att tillgå i Europa är helt enkelt klart sämre än de finska, något sämre än de ryska och ungefär jämbördiga med de tjeckiska. Trots det kräver media vinster, vinster och ännu mera vinster. Något som med tanke på förutsättningarna i EHT, helt enkelt är orealistiskt.

Om folk bemödade sig med sätta sig in hockey på allvar, skulle de begripa att Martin Lindman är ett skämt jämfört med Petter Nummelin, att Jonte Hedström inte skulle kunna få knyta Jukka Hentunens skridskor och att Per Svartvadet är grå och seg jämfört med Kimmo Rintanen. De finska spelarna i Europa är snabbare, mer tekniska och starkare än de svenska. Så enkelt är det. Det är något varken Hardy, någon annan förbundskapten eller något annat spelsystem i världen kan ändra på.

I VM är som sagt situationen en annan och Sverige och Finland är plötsligt jämbördiga igen, med ett möjligt övertag för Sverige. Och det är trots allt VM som är målet med säsongen. Precis som ingen i februari kommer ihåg en träningsmatch i augusti, kommer ingen då VM börjat att komma ihåg Karjala Cup.