Linköping har till den här säsongen värvat betydligt klokare än under sina tidigare elitseriesäsonger, och det märktes också idag. Man uppträdde som ett homogent och stabilt elitserielag, och hade både tyngd och kreativitet. Två saker som Linköping aldrig haft samtidigt tidigare.

En spelare som ska leverera både tyngd och kreativitet är den finske poängplockaren Jussi Tarvainen, och han presenterade sig direkt i inledning av matchen med att testa Daniel Henriksson med ett par rappa skott. Och det var Linköping som ägde spelet fullständigt i den första perioden. Ingen i ett skadedrabbat LHF, förutom Daniel Henriksson, verkade ha varken tyngd eller kunnande nog för att stå emot Linköping som anföll i våg efter våg. Faktum är att LHF spelade som bäst i första perioden då man var en man mindre på banan, antagligen därför att man då inte behövde bekymra sig om detaljer som att försöka få till ett anfallsspel.

Faktum är att det dröjer femton minuter in i matchen innan LHF, via Per Ledin, får sitt första skott på mål. Med det andra skottet skapar man faktiskt en het målchans, då Jonas Rönnqvist slitit sig loss och får ett bra skottläge vid ena tekningscirkeln, som dock Daniel Sperrle, som för dagen stod i mål istället för Fredrik Norrena i LHC, kunde avvärja.

Fransson kliver fram

Luleå inleder sedan den andra perioden åtminstone marginellt bättre än den första och får ganska omgående också spela i powerplay, något som dock skulle bli två helt meningslösa minuter för Luleå, som enbart visade upp hur lite man åstadkommer med lågt pucktempo och fantasilösa spelidéer. Framförallt en spelare som Hans Huczkowski drällde alldeles för mycket med pucken.

Ett av dagens få glädjeämnen i LHF, Johan Fransson, skulle dock kliva fram och ordna ett ledningsmål för Luleå, ett mål som knappast någon förväntade sig i det här skedet. Fransson tar in pucken i anfallszon, hamnar i sarghörnet där han vänder upp och köper sig tid. Tid nog för att se en fri Emil Lundberg i slottet som han spelar pucken till. Lundberg får dock till ett rätt lamt avslut, men Sperrle lämnar en retur som Per Ledin kan fånga upp och LHF gör knappast rättvist 1-0.

PP-mål

Efter ledningsmålet får Luleå plötsligt lite energi i sitt spel och får till ett anfallsspel värt namnet. Bland annat tråcklar sig Johan Tellström till ett friläge, men LHC-backen Jyrki Välivaara lyckas i sista stund kasta sig och få undan pucken från Tellströms klubba. Efter en minst sagt ointelligent och tydlig crosschecking på Pierre Berggren av Andreas Pihl, får LHF spela powerplay ännu en gång, och den här gången resulterar det faktiskt. Jan Sandström drar till med en fladderpuck från blålinjen direkt efter tekning och 2-0 är ett faktum.

Men då man väl gjort 2-0, försvinner det lilla spel LHF hade och Linköping tar återigen över fullständigt. Daniel Henriksson göra räddningar som knappast ska finnas, för att hålla tätt. Som exempelvis då Johan Lindström och Ragnar Karlsson kom två mot en och Henriksson svarade för en av elitseriens bästa sidledsförflyttningar så här långt.

Lite rättvisa skulle dock skipas med bara en sekund kvar av den andra perioden, då Per Eklund kan direktskjuta in en reducering i powerplay för Cluben. Ett skott helt utan chans för Daniel Henriksson.

Målkavalkad

Med de hittills målsnåla LHF-matcherna den här säsongen i minne, kom den tredje perioden att framstå som rena målfesten, där Luleå hade tur och en bra målvakt medan ett vilt jagande LHC hade motsatsen. Först kan Tomas Berglund efter ett par minuter spela in till en fri Jonas Nordquist framför mål, som säkert sätter 3-1 bakom sin klubbkamrat från tiden i Leksand. Men LHC skulle svara direkt och Johan Franzén spelar in till Fredrik Emwall framför mål som trots uppvaktning, kan trycka in 3-2.

Johan Fransson missar en dragning på den offensiva blålinjen i mitten av perioden, vilket leder till en LHC-kontring där Daniel Henriksson räddar det första skottet, men inte det andra som Jussi Tarvainen enkelt kan lyfta in. Cirka sju minuter kvar och det kändes som en ren tidsfråga innan Cluben skulle göra även ett fjärde mål och vinna matchen. Så pass mycket bättre spelmässigt var dem.

Men så skulle det inte bli. En märklig sargstuds i offensiv zon ger Jonas Johansson öppen gata mot mål. Johansson avancerar in och spelar pucken till Magnus Nilsson som trycker in 4-3. Inte rättvist, inte väntat och inte på något sätt välförtjänt.

Håller inte i längden

Ett smått chockat Linköping klarar sedan inte av att hämta sig och symptomatiskt för deras kväll, lyckas man också dra på sig ett lagstraff för sex man på isen med en dryg minut kvar, och därmed var alla möjligheter till ytterligare en kvittering borta för dem.

Luleå spelade som sagt inte alls bra och mängden tekniska fel i spelet, var inte egentligen acceptabelt för ett elitserielag. Jonas Rönnqvist och Johan Fransson var de som visade något kreativt under matchen och Pavel Skrbek och Janne Sandström höll ihop defensiven. Men bäst var självklart Daniel Henriksson, utan honom hade matchen dött efter tio minuter. I övrigt får spelare Per Ledin, Magnus Nilsson och Jonas Hägerbäck ta om grundkursen i teknik och spelförståelse tills på tisdag. För man vinner inte två matcher i rad på vilja och flyt.

Bäst i Cluben var inte oväntat den finska duon Mikko Peltola och Jussi Tarvainen, som tillsammans med Tim Eriksson och Per Eklund stod för det bästa framåt. I målet var inte Daniel Sperrle direkt dålig, men han hjälpte heller knappast sitt lag särskilt bra.

Spelarbetyg LHF:

5 Daniel Henriksson
4 Jonas Rönnqvist
3 Johan Fransson
2 Pavel Skrbek
1 Jan Sandström

Spelarbetyg LHC:

5 Mikko Peltola
4 Jussi Tarvainen
3 Tim Eriksson
2 Per Eklund
1 Jyrki Välivaara