De första minuterna i den här matchen, måste antagligen gå till historien som några av de blekaste Luleå någonsin presterat under snart tjugo år i elitserien. Frölundaspelarna var så mycket snabbare, så mycket starkare och så mycket bättre tekniskt, att de fick Luleå att se ut som ett mediokert allsvenskt lag.

Första målet kommer redan efter drygt trettio sekunder, då Jari Tolsa efter ett intensivt snurrande bakom Luleås mål, spelar fri Magnus Kahnberg i slottet som elegant fintar Daniel Henriksson och slår in 1-0 med en backhand efter isen.

Frölunda överlägsna

Strax efteråt drar Magnus Nilsson på sig en utvisning och Frölunda får spela powerplay. Väl där kommer Tomi Kallio igenom efter en snabb förstapassning av Frölunda och "Skuggan" Nilsson har inget annat val än att dra ned Kallio och en av elitseriehistoriens klaraste straffar är ett faktum. Kallio behåller dock temporärt spänningen i matchen genom att ta straffen själv och skjuta ett ganska lättläst handledsskott i Henrikssons plockhandske.

Nästa Frölundamål skulle komma efter att Luleå faktiskt lyckats ta sig in i anfallszon, men bara för att där gå bort sig. Jonas Hägerbäck och Janne Sandström kommer båda för sent in i samma sargduell, vilket ger Frölunda ett tre mot en läge. Peter Ström, den ende etablerade spelaren i Frölundas fjärdekedja, för upp pucken längs högerkanten och har med sig sina två juniorkedjekamrater Fredrik Johansson och Loui Eriksson, mot en utelämnad Petter Nilsson. Ström spelar sedan en snabb passning till Johansson i slottet och 19-årige Johansson avslutar med ett lika snabbt backhandskott mellan benen på Daniel Henriksson och gör därmed sitt första elitseriemål i karriären.

Efter 2-0 målet, så finns det två orsaker till att Frölunda inte gjorde fler mål i den första perioden. Först givetvis bra målvaktsspel av Daniel Henriksson, men också en överdriven lekfullhet av Frölundaspelarna, som på det dryga sätt överlägsna lag ofta gör, passade bort lägena istället för avsluta rejält.

Lägre tempo

I den andra perioden är tempot lägre och spelet åtminstone något jämnare, dels för att Luleå inte längre är lika yrvakna och allmänt beundrande av de regerande svenska mästarna till motståndarna som fallet verkade vara i den första perioden, men också givetvis för att Frölunda med en tvåmålsledning kunde ta det lite lugnare.

Trots detta, skulle det hinna bli två mål ytterligare för Frölunda, innan LHF fick igång något offensivt spel av värde. Först styr Jari Tolsa in en fladderpuck från Jan-Axel Alavaara fram till 3-0 och sedan kan Oscar Ackerström göra 4-0, efter att Luleås defensiv blivit en total sandlåda där Roger Åkerström går bort sig bakom eget mål och ingen markerar en fri Ackerström framför detsamma. Ackerström som enkelt kan hänga in pucken i öppet mål. Halva matchen spelad, och med fyramålsledning för Frölunda, var den förstås helt avgjord. Och orättvis var ledningen absolut inte. Luleå uppträdde allsvenskt. Man inga närkamper, hade ingen intensitet och något passningsspel existerade inte.

Reduceringsmål

Efter 4-0 började dock Luleå så sakteliga få igång ett eget spel och helt plötsligt verkade alla nerver ha släppt då man insåg att man inte hade något att förlora längre. En reducering kommer ganska snabbt efter Frölundas fjärde mål då Per Ledin skjuter ett skott från kanten rakt på Henrik Lundqvist, "Skuggan" tar returen, går runt kassen och hittar en fri Tomas Berglund som slår in Luleås första mål för säsongen.

Det blir även några halvchanser för Luleå i slutet av perioden och Magnus Nilsson är inte långtifrån att styra in 4-2 i början av den tredje. Men roligare än så blir det inte. Halvvägs in i den tredje perioden dödar Magnus Kahnberg definitivt tillställningen då han slår in 5-1 med ett snärtigt handledsskott. En spelare som Kahnberg, med hans skott och teknik, får förstås inte lämnas det utrymmet i offensiv zon.

Luleå får sedan ytterligare ett reduceringsmål då Tuukka Mäntylä efter vunnen tekning i anfallszon, tar några skär in i banan och skjuter pucken i Henrik Lundqvists vänstra kryss. Ett klassmål. Med fyrtio sekunder kvar fastställer Frölundas Jonas Esbjörs slutresultatet till 6-2, efter ett direktskott som letar sig in mellan benen på Henriksson. Ett inte otagbart skott alls och egentligen Henrikssons enda misstag under matchen.

Få glädjeämnen

Luleå var det spelförande laget i den tredje perioden och var någorlunda nära ett 4-2 mål och därmed liv i matchen igen. Men det räckte inte och mycket beror givetvis på matchinledningen då man verkade pinsamt nervösa och helst av allt verkade vilja vara någon annanstans än i Göteborg. Men Frölunda är självklart ett bra lag och förlusten i sig var ju allt annat än oväntad.

Individuellt gladde få i LHF, sett över sextio minuter. Pierre Berggren jobbade bra efter sina förutsättningar och skapade en del halvchanser. Daniel Henriksson stabil i målet som vanligt och "Skuggan" kom igång rejält under andra halvan av matchen, för att innan dess varit totalt osynlig. Tuukka Mäntylä gör ett snyggt mål, men var även han väldigt blek inledningsvis. Jonas Johansson gör en hygglig insats och var tillsammans med Berggren, bäst av de yngre spelarna ikväll. Konstant vattentramp hade däremot Jonas Rönnqvist och Hans Huczkowski, två spelare som självklart måste visa mer i LHF.

Frölunda var en komplett lagmaskin, där alla kedjor skapade och var kreativa. Bäst betyg får ändå tvåmålskytten Magnus Kahnberg, som är livsfarlig med sin teknik och målkänsla. Även Jari Tolsa, Alexander Steen och Antti-Jussi Niemi utmärkte sig rejält positivt.

Spelarbetyg VF:

5 Magnus Kahnberg
4 Jari Tolsa
3 Alexander Steen
2 Antti-Jussi Niemi
1 Henrik Lundqvist

Spelarbetyg LHF:

5 Stefan Nilsson
4 Daniel Henriksson
3 Pierre Berggren
2 Jonas Johansson
1 Tuukka Mäntylä