För några år sedan började en, idag mycket välbesökt, samlingsplats på Internet växa fram. En plats där man kunde chatta, ta del i diskussioner och berätta om sig själv och sitt liv. Den fick namnet Lunarstorm. Ambitionen var att mötesplatsen skulle få en mer mjuk och godsinnad stämning än vad som är fallet i exempelvis Luleå Hockeys webforum eller IRC-kanalen '#raincoaters'. Med gulliga bilder, klämmiga alias och en allmänt polerad fasad så lyckades skaparna mycket väl med den ambitionen. Idag är Lunarstorm en av Sveriges mest välbesökta webplaster. Hundratusentals medlemmar finns registrerade, många av dem besöker sidan flera gånger varje dag.

Vi har träffat Emelie, 15 vårar. Hon kom i kontakt med Lunarstorm för omkring två år sedan. Första gången för henne var på direkt inrådan av sin dåvarande pojkvän. Hon berättar exklusivt för oss på Hotel Yorba om sina erfarenheter som medlem.

Det är på eftermidagen, en tisdag i September, när vi går in på det café där vi stämt träff med Emelie. Det är familjedag för offentligt anställda i en annan del av stan. Vi är därför i det närmsta ensamma på fiket. Emelie är redan på plats, åtminstone tar vi för givet att det är hon som sitter ensam vid ett av hörnborden. Hon smuttar på en apelsinläsk samtidigt som hon tittar ut genom fönstret. När hon ser oss komma gående så blir hennes blick genast mer flackande och nervös.

Vi slår oss ner och presenterar oss med hjälp av det s.k handslaget. Den snedkammade luggen, metallföremålen i näsan och en tatuering med texten "I brake for nobody" signalerar att vi har träffat en mogen tjej med livserfarenhet.

Emelie frågar om intervjun kommer att sändas på MTV. Vi förklarar lugnt att så inte är fallet. Vi tillägger också att nästan ingen kommer att läsa den färdiga artikeln.

Hur kommer det sig att du tyckte att Lunarstorm var så intressant?
Från... ...från början kändes det ju som värsta... ...värsta kicken. Man kunde ju typ få kontakt med typ andra människor. Via datorn alltså!

När man bli medlem så väljer man ju ett smeknamn. Vad valde du?
Vad het'ere nu'rå... ...min dåvarande boyfriend tyckte att jag skulle kalla mig för 'PowerTjejen' (fnissar hysteriskt). Men vi lät datan slumpa fram ett namn och då ble're 'Cutie_078'. Sen får man ju... ...själv bygga sitt eget kry..

...ja, just det, du får ett eget utrymme där du själv styr innehållet?
(skruvar på sig)... ...ett eget krypin ja! När jag var rejält down en evening så skrev jag några dikter för mitt lilla krypin. Vill du typ höra en av dem?

Ja visst. Men, vad var det som gjorde dig så väldigt ledsen?
Ja, det var typ helt sjuuukt... ...Konsum där jag bor hade fått slut på den ögonskugga som jag aaalltid brukar använda! Fatta'ru hur dåååligt DET är!?

..självklart. Måste ha varit en väldigt besvärlig tid..
(nickar ivrigt)... ...anyway... ...en av mina favvodikter går så här:

"Tittar ut genom mitt fönster.
Regndroppar, asfalten är svart,
gräset är typ grönt.
Tårar, svek och avsked. Alltid
dessa tårar. Världen rasar ned
på mig, alltid på mig.
Tittar ut genom mitt fönster."

...tror det var lite mer än så. Minns inte så... ...va het'ere nu'rå... ...noga.

Helt klart känslosamt och gripande. Tror du att det finns fler med liknande svåra upplevelser som söker sig till Lunarstorm?
Vet... ...vet inte riktigt. En kompis stukade foten around ett år ago. Hon sökte tröst på Lunarstorm. Värsta foten alltså... ...Anyway, hon kom i alla fall tebax till livet. Dessutom träffade hon en ny girliepal under sin tid på Lunar. Det var... ...var typ en girlie som också hade gjort illa foten... (rösten viker sig)

Vad kan man mer göra med sitt egna "krypin" ?
Åååhh.. ..det e ju massor med grejjer!!!!! Man har ju liksom en guestbook, ett fotoarkiv och typ en maaassa andra roliga saker! Jag och min kompis... (skrattar hysteriskt) vi skrev... ...hihi... att vi var vänsterhänta! Fatta'ru!? Ingen av oss var ju... ...va het'ere nu'rå... ...vänsterhänta!! Fast det var ingen som kom på oss!!

Hmm.. Jaha.. ..Hur tror du framtiden kommer att te sig för Lunarstorm?
Hmm.. Asså.. Nu börjar ju jag vara typ lite för mogen för att hänga på "Lunis". Men, det e klart... ...det finns ju säääkert en massa fjortisar som kommer fortsätta att liksom larva sig där. För min egen del så'tror jag det är ett avslut...

..Emelies telefon ringer, det visar sig vara hennes styvpappa. Hon måste avvika och vi tvingas därför avbryta intervjun.

Vi sitter själva kvar inne på fiket när Emelie passerar förbi utanför caféets skyltfönster. Hon vänder sig hastigt om mot oss och säger något. Det går inte riktigt att uppfatta i ljud, men att döma av hennes läpprörelser så säger hon: "Vi ses i landet Narnia".

Sen blir allting svart.

*kRaM* DieTmar