Seth Bolinder
delar med sig av sin vishet
Kära hockeyvänner!
Det är med stor inre vällust och spänning som jag följer
meningsutbytena här på hockeykultur.com. Mitt intryck är att debatterna förs
i en
välsinnad och respektfull ton. Noterar också att den genuina kärleken till ishockey
ständigt är närvarande. Vad jag har förstått så finns det en ovanligt
stark passion för spelet i den del av landet som de flesta av sidans
besökare härstammar från. Åsiktsutbyte är alltid positivt och jag hoppas att
ordväxlingarna ska fortlöpa i många år framöver.
På besök i Sverige
Själv så är jag på tillfälligt besök här i Sverige. Har alldeles
nyss
startat upp min portabla datamaskin här på mitt fashionabla kontor. Samtidigt som
datamaskinen knastrade igång så tog jag tillfället i akt att ta ett
foto från ett av mina kontors många fönster. Kameralinsen fångade då en
synnerligen vacker omgivning, med fokus på ett gäng ståtliga betongskapelser. Det
är precis så här som människor ute i den övriga världen tänker sig
den vackra svenska naturen. Passa på och njut av fotot, det är
nämligen inte ofta som vårt
natursköna land presenteras på ett mer fördelaktigt sätt.

Seth ger er ett stycke vacker svensk natur.
EMU
Något som jag har grubblat på under mina många affärsresor abroad är hurvida den genomsnittlige svensken verkligen förstår hur viktig den stundande
folkomröstningen är? Att en gemensam valuta verkligen är en förutsättning för
att vår ekonomiska tillväxt ska öka. Det finns tyvärr alldeles för många insnöade och
genuint dumma
människor ute i vårt avlånga land. Vi måste naturligtvis med alla medel få fram ett JA i den
stundande
folkomröstningen. Först därefter kan vi fortsätta vår gemensamma strävan mot ett
enat och starkt Europa.
"Ein Folk, ein Reich, ein Euro", som våra sympatiska bröder i Tyskland lite
skämtsamt brukar säga. En stark union där vi med gemensamma krafter ser till att bönderna i Portugal verkligen får en chans att
bedriva sin verksamhet. För att inte tänka på alla de arbetstillfällen som
fortlöpande skapas i de centrala delarna av Bryssel.
Nya marknadsmässiga vänner
När jag ändå sitter här och tangentbajsar om EMU så kommer jag
osökt in på mina övriga hjärtefrågor. Frågor med nära anknytning till det
ekonomiska klimat som råder i Sverige. För ett par månader sedan så var jag på
en mindre universitetsort och spelade lite golf med min gode vän Östen. Efter
avslutad runda, klämde faktiskt till med ett säkert par på det sista hålet, så
var min affärsbroder tvungen att skyndsamt åka hem för att se över sin
aktieportfölj. Eftersom jag inte hade för avsikt att resa vidare förrän dagen
därpå så behövde jag entertainment och rekreation även för kvällen. Sicken tur att jag då, redan i
golfrestaurangen, stötte på ett gäng trevliga ungdomar. Välklädda,
ansiktspudrade och överlag stiliga unga män som tydligt visade att de visste hur
man tar upp utrymme.
Dessa unga och välbärgade män visade sig också ha en koppling till cyberspace. De jobbade på
att skapa en hemsida med liberala
artiklar och marknadsanpassade krönikor. Under
deras golfrunda hade de tydligen diskuterat tänkbara slogans för projektet. För
tillfället var de mest inne på frasen "Sköt dig själv och skit i andra". Fast
troligtvis skulle de översätta den till franska för att få en lite mer
intellektuell touch.
Hela idén med att skapa en oberoende marknadsmässig portal föll mig verkligen i smaken.
En samlingsplats för människor som älskar den globala marknadens oerhörda potential. Helt enkelt ett mycket intressant initiativ
som jag omedelbart erbjöd ekonomisk assistans. Ynglingarna tackade mig för mitt
generösa erbjudande, men
hänvisade samtidigt till att de redan hade en huvudfinansiär vid namn CSN.
Det svenska skattesystemet och vårt förkastliga sociala skyddsnät
Efter att vi pratat lite golf och svingat en och annan pilsner så erbjöds jag att följa med
tillbaka till deras campus. Där visade mina nyvunna kamrater mig deras mysiga gemensamma
boende och ett par färgglada textila kreationer. Efter en kortare rundvandring
på skolområdet så traskade vi ner i en mörk källarlokal. Lokalen visade sig vara
deras kårhus. Där kunde man inhandla riktigt billig öl och för att visa min uppskattning så höll jag
ett brandtal om hur vi måste förändra den svenska finanspolitiken.
Ett tal som i mångt och mycket kom att handla om den svenska skattepolitiken.
Eller "en förvirrad skrivbordsprodukt" som jag brukar kalla den för.
Nästan omedelbart så fick
jag medhåll om att den svenska staten borde upphöra med all form av beskattning. Det borde vara
varje individs rättighet att få inneha makten över sina ekonomiska tillgångar.
Vi upplevde allihopa att det sociala skyddsnät som idag finns i Sverige endast
är en belastning för alla hederliga medborgare.
Om vi får bort detta skyddsnät eller kanske hela välfärdssystemet så ser vi
välbärgade människor ändå goda möjligheter att kunna hjälpa de utsatta
och svaga i samhället.
Exempelvis genom att göra om Radiohjälpen så tror vi oss
kunna få in pengar till att ombesörja vård, skola och omsorg för socialgrupperna
4 och 5. En annan idé som kom fram var att vi inkomsttagare skulle kunna starta
särskilda välgörenhetsdagar. En eller två gånger per år skulle vi kunna finnas
på plats i gympasalar runt om i hela Sverige. Då får de människor som önskar
pengar till exempelvis sjukvård eller studier komma förbi med en skriftlig
ansökan. En ansökan som vi naturligtvis behandlar på plats och om allting
faller väl ut så kan den ansökande få sina ekonomiska medel redan på plats.
Dessutom, om vi verkligen vill bli mer ekonomiskt förmögna så måste vi nog också offra en
del av samhällets utsatta och svaga individer. Inga stora kapitalförändringar
kan utföras utan att några hamnar i kläm.
Vingummin som avslutning på kvällen
När kvällen led mot sitt slut gå jag gick jag nöjd tillbaka till mitt hotellrum.
Sällskapet för kvällen hade verkligen gett mig nytt bränsle till min
kapitalistiska låga. Ett tag så övervägde jag t.o.m att erbjuda dem jobb på hockeykultur.com. Det skulle vara oerhört skönt att få ersätta den flumvänster
som just nu färgar sidan. Men samtidigt så finns det en trygghet i att veta var
man har sina fiender och dessutom ha möjligheten att strypa dess ekonomiska
tillgångar.
Mina nyvunna studerande vänner berättade att det skulle dra sig tillbaka till
studentkorridoren och spexa lite. De pratade om att de brukade "runka bulle"
innan de satte sig ner för att göra sina hemläxor.

Seth älskar livets goda.
Jag grubblade fortfarande över bullar och andra bakverk när jag klev in på mitt
hotellrum. Till min stora belåtenhet så väntade där en trevlig överraskning för
mina smaklökar. En mycket stilfullt inredd godiskorg. Oj, oj vad vingummin jag
satte i mig den natten.
Med vänliga hälsningar
Seth Bolinder