Djurgården studsade tillbaka efter haveriet i Gävle senast och vann den viktiga hemmamatchen mot Luleå med stabila 4-2. Man gjorde det tack vare sitt giftiga powerplayspel. När Djurgården leder matcher är man riktigt, riktigt bra. Effektiva i styrspelet genom mittzonen, täta framför egen kasse och med väldigt bra spelvändningar. Luleå såg tröttkörda ut redan efter halva matchen och lyckades inte vända på steken
Första perioden
På hovet i Stockholm spelades matchen mellan Djurgårdens IF och Luleå Hockey. Redan 1.39 in i matchen tog Luleå ledningen när Lubos Bartecko, i powerplay, kom igenom på vänsterkanten. Iskallt lyfte han in pucken ovanför klubbhandsken på landslagsmålvakten Daniel Larsson i Djurgårdens mål. Naturligtvis en smakstart för norrbottningarna. Därefter var det slut roligheter för Luleå. Domaren Patrik Sjöberg gav Djurgården ett fem mot tre läge två gånger om och det missar man naturligtvis inte. Först är det Ossi Väänänen som prickar in kvitteringen till 1-1, därefter ger Fredrik Bremberg ledningen till Djurgården efter en kaotisk situation framför stackars Gusten Törnqvist i lulekassen. Som om inte det var nog så gjorde naturligtvis Djurgården 3-1 efter 8.28 genom Edvin Frylén i det efterföljande fem mot fyra spelet.
Resten av perioden präglas av lägre tempo och något hafsigare spel där hemmalaget Djurgården såg en smula hetare ut. Det enda intressanta i övrigt var att Per Savilahti Nagander och Jimmie Ölvestad rök ihop i en liten skärmytsling som gav Djurgården ytterligare ett powerplay. Eftersmaken av första perioden var att domaren Patrik Sjöberg var hemmabetonad och tankarna gick till ifall detta skulle kompenseras i andra perioden.
Andra perioden
Inför den andra perioden sa Luletränaren Roger Rönnberg, att man måste hålla känslorna i styr, men att han var nöjd med spelet fem mot fem. Starten av andra perioden präglades annars av väldigt öppet spel, där lagen bytte chanser med varandra. Först lyckades Luleå utnyttja en fast situation, en anfallstekning, där backen Pekka Saravo rundade hemmakassen och via köksvägen kunde peta in reduceringspucken bakom något passive Daniel Larsson. Sen var det dags för enmans-showen Fredrik Bremberg att valsa runt lite i lulezonen. Visserligen fredade sig Luleå den gången men bytet efter lyckas Niklas Danielsson utöka djurgårdsledningen till 4-2 efter slarv av lulebackar. Framspelare var naturligtvis Fredrik Bremberg.
Andra halvan sjönk tempot och kvalitén återigen. Luleå tappade lite gubbar djupt i anfallszonen ett par gånger såväl som att man slarvade innan röda ett par gånger vilket gav Djurgården vassa kontringar. Överlag är nog Djurgården ett av seriens kontringsskickligaste lag. Man är hyperfarliga i sina snabba turnovers.
Det är inte politiskt korrekt att prata om domaren, men den andra perioden slutade med tre Djurgårdsutvisningar och noll Luleutvisningar.
Tredje perioden
Tredje perioden blev tyvärr lite av ett sömnpiller fram till sista minuterna. Den stora publiken (8094) i Hovet fick se en ganska dålig period. Slarviga passningar och tveksamma avslut. Djurgården naturligtvis ganska nöjda med en ointressant period i och med att man ledde matchen Man stängde effektivt mittzonen och lät Lulespelarna fastna vid anfallsblå gång efter annan. Farligaste reduceringschansne efter drygt tolv minuter då Viktor Lindgren hittade en helt fristående Cory Larose framför hemmakassen. Larose slog dock bort pucken för sig själv när han försökte dra Daniel Larsson.
Matchavslutningen blev stökig. Efter 18.01 blev det gurgel mellan ett par spelare. Det största gurglet blir mellan Jaroslav Obsut och Christian Eklund. En ganska meningslös fight där Obsut stod som vinnare på poäng efter att ha fått in ett par högerkrokar i slutet. Det såg faktiskt ut som att han medvetet deffade till sig fajten. Bara för att inte göra Eklund illa. Även Jimmie Ölvestad och Martin Chabada åkte på matchstraff.
Lubos Bartecko och Ossi Väänänen hamnar också i en mindre batalj i bytet efter.
Min personliga bedömning är att domaren Patrik Sjöberg har stort ansvar för detta då han helt slutat döma i sista perioden. Förvisso fightades han inte den gode Sjöberg, men han la i alla fall grunden för det. Pär Bäcker fastställde sedan slutresultatet till 5-2 i tom kasse.
Summering
Djurgården fick en ganska behaglig resa i den här matchen. Man hade i princip vunnit matchen efter drygt åtta minuter. Luleå, som gick runt på ganska lite folk, tilläts aldrig på allvar hota Stockholmarna. För norrbottningarna väntar nu en svår hemmamatch mot formstarka Frölunda. En match som Luleå måste vinna för att inte tappa kontakten med lagen ovanför kvalseriestrecket.
Individuell spelarkritik så. I hemmalaget Djurgården kretsar mycket av spelet kring Bremberg-kedjan. Den är giftig och skapar hela tiden målchanser. Bremberg själv gör tre poäng i matchen. Backen Ossi Väänänen spelar ett internationellt backspel och gjorde en mycket bra match. Daniel Larsson är lugn och trygg som sista utpost.
Jag tycker att Luleå stred tappert. Men det var skönt med en hemmaseger och att det var bra med en riktig publikmatch när det kommit så här mycket folk sa Hans Särkijärvi, tränare i hemmalaget.
I Luleå var det få som höjde sig över mängden. Janne Sandström alltid stabil. Det lilla kvicklsilvret Viktor Lindgren såg pigg ut och var den som skapade mest i bortalaget. Kalle Kerman glimtade till emellanåt. Storstjärnan Lubos Bartecko väldigt osynlig och han behöver nog synas ifall laget ska undvika kvalserien. Jaroslav Obsut måste få en känga. Han glider omkring väldigt oinspierad och verkar vilja vara nån annanstans hela tiden.
Roger Rönnberg var efter matchen väldigt nöjd över sättet som hans spelare krigade ända in i kaklet, och var uppenbart missnöjd med starten av matchen där Djurgården helt klart avgjorde.
Matchens tre stjärnor:
+++ Fredrik Bremberg
++ Ossi Väänänen
+ Jan Sandström
